Kate Zambreno – Hjältinnor som skrivmanifest

Härom veckan plockade jag upp boken av ren slump på biblioteket, Kate Zambrenos Hjältinnor. Jag anade inte att den skulle bli en av de mest inspirerande böcker jag läst på flera år. Det är en av böckerna som jag oundvikligen kommer citera framöver och förhålla mig till i mitt eget skrivande.

I boken försvarar hon och ger upprättelse till kvinnliga modernistiska författare som exempel Zelda Fitzgerald, Jean Rhys, Jane Bowles, Anaïs Nin och Vivienne Haigh-Wood Eliot. Dessa kvinnor har det gemensamt att de skrev på 1900-talet, att ha blivit stämplats som mindre viktiga författare, blivit reducerade till musor åt kulturskapande män eller till och med utan (större) grund sjukdomsförklarats. Mer om den saken går att läsa här, här och här.

Det är emellertid inte därför jag kommit att älska boken, utan för att den på slutet utvecklas till att bli ett inspirerande skrivmanifest. Hon sammanfattar på ett ypperligt sätt hur jag vill att mitt skrivande ska vara, här nedan presenterat som fragment från mina egna kladdanteckningar.

***

Skriv textbaserade klagande kladdar

Skriv fragment som är elegant komponerade men samtidigt kaotiskt intensiva

Skriv emo, promiskuöst, underbart, förvirrat, argt, anarkistiskt, vanvördigt, begärande kvickt, våldsamt, modigt, banalt, briljant skrikande, klagande, svultet, svältande, sentimentalt

 

Skriv högt och lågt och låt det blandas

Åtrå både den radikala drivkraften och känslosamheten

 

Skriva offentligt och kommentera andra

Skicka runt böcker som kärleksbrev på posten

 

Cirkla, utforska, försök någonting, ibland om dig själv, vem du är som författare

Skriv om längtan och ynkedom, om teori, litteratur och populärkultur

Låt skrivandet bli ett enda stort experiment – dagsländelikt och oformaliserat

 

Fråga: Vem är författare? Vad är ett verk?

 

Skriv fragmentariskt för en fragmentiserad tid

Verka inom experimentella kuvöser

Skriv oavslutade fragmentariska undersökningar av någonting

 

Vara ditt eget råmaterial

Var olika personer

Kör ditt performance

 

Skriv oavslutat, kroppsligt, överdrivet, naket självbiografiskt

även när det är under pseudonym eller anonymt

 

Fråga: Vem arkiverar dessa fragment av vår existens?

 

Inse att alla anteckningar och kladdar som har med arbetet att göra är viktiga

 

Låt det offentliga skrivandet vara som en toalettstol – en bekännelse, ett fältsjukhus

 

Skriv fragmentariska bildbeströdda offentliga dokumentationer av jaget, ibland om dess sönderfall

Var självreflexiv – ifrågasätt formen

Ropa Woolf!

 

Skriv som en äcklig överdriven narcissist

Känn ingen skam för det

Skriv om röran och överdriften

för mycket om jaget, för navelskådande

Känn ingen skam för det heller

 

Ha i åminnelse att vi kvinnor och icke-binära är farliga när vi går bortom alla gränser, när vi saknar gränser, genom att skriva om oss själva, om kroppen och känslorna

 

Skriv ditt bristfälliga röriga jag

Bekämpa begäret att bli och låta dig bli utraderad

Bestrid skam- och skuldprojektet

Vägra bli censurerad och tyst

Kretsa kring tystnaden som runt en traumatisk scen

 

Låt allt du skriver bli en motståndshandling

 

Säg: Jag är författare genom att säga att jag är det

 

Försäkra andra medsystrar och icke-binära om deras möjliga genialitet

 

Säg nej till föreställningen om att du borde ha hårdare hud

Det är okej att vara porös, känslig, överdriven och känslosam

 

Skriv trots allt

Äg mod

 

Poängen är inte att bli den stora författaren

att skriva den stora generationsromanen

att skriva ännu en stor klassiker

 

Poängen är att skriva för fan

att skriva och vägra att bli utraderad

att skriva eftersom det är en åtrå (kanske den största av alla)

eftersom det är ett kall

ett behov

 

Var en klottrande medsyster/medkamrat

var amatör

var dilettant

Återta orden – allt de sagt för att avfärda oss

Återta outsider och illegitim

 

Skriv för att förstå dig själv

för att bli dig själv

 

Kämpa mot ditt eget försvinnande

att bli självuppoffrande

 

Lansera dig själv som ett brinnande strålande spektakel i yttre rymden

 

Skrapa bort dig

börja om

återuppstå

 

Hitta en annan sorts nerv

Säg nej till alla inre och yttre bud

som föreskriver vad litteratur borde handla om

 

Fan ta killarna och deras stora böcker

Fan ta den stora manliga litteraturen 

Fan ta kanon

 

Vi måste vara våra egna hjältinnor och hjältar

bortom det cis-normativa patriarkatet

 

Kate Zambreno, Litteratur, Makt, Skrivande, Skrivmanifest | | Kommentera |
Upp